MENY

Debatt: Varför inte prioritera kristna i asylpolitiken?

I nyhetsrapporteringen i Radio Vega har vi upprepade gånger hört att inrikesministern har prickats för att hon velat främja kristna före muslimer i Finlands asylpolitik. Det är sällan vi får höra i de alltför korta nyheterna lite mer om bakgrund och beslutsprocesser i olika frågor. Därför är det lätt hänt att både massmedia, riksdagen och allmänheten drar alla kristna och alla muslimer över en kam.

 

 

Varje persons skyddsbehov behöver beaktas – utan generaliseringar. Men trots det undrar jag om beslutsfattarna och JK har tillräckliga insikter i hur kristna bekännare har det i andra länder? Faktum är att de som är kristna är den grupp som diskrimineras och förföljs mest i hela världen bl. a. i Nordkorea, Indien, Kina och i de muslimska länderna. I de muslimska länderna förföljs och fängslas både konvertiter och minoriteter. Därför borde Finlands asylpolitik prioritera kristna bekännare från muslimvärlden. De har mest skyddsbehov! Dessutom kan eventuellt en kristen värdegrund hos en flykting underlätta integrering i den finländska kulturen.

Under de senaste veckorna har i Syrien , ofta oskyldiga, alawiter massakrerats av jihaditiska sunniter i en massiv hämndaktion p.g.a. den förre alawitiske presidentens illgärningar. Och just i dessa dagar är det de syriska kristnas tur. Det finns t.o.m. uppgifter om att man har korsfäst kristna! De kristna trakasseras även av alawiter.

I Iran arresterar mullaregimen kristna bekännare och sätter dem i fängelse, jämte andra oppositionella. I Afghanistan fängslas eller dödas konvertiter utan misskund. I Mellanöstern har det funnits en betydande kristen minoritet som drastiskt minskat de senaste decennierna, trots att de levt i dessa trakter sedan början av vår tideräkning.

Varför inte prioritera kristna bekännare från muslimska länder i Finlands flyktingkvot?

 

Jan Tunér

Den multipolära världsordningens födslovåndor

Folke Sundman inleder seminariet på FSD:s kongress 2024 i Ekenäs.

Den dag jag började skissa innehållet för denna text präglades världsnyheterna av två tragiska händelser: Rysslands brutala bombanfall mot staden Sumy i Ukraina och Israels brutala bombanfall mot det sista fungerande sjukhuset i Gaza. Den här sortens nyheter har utgjort en deprimerande vardagsmat i nyhetsflödet under en längre tid.

 

Read More

Lärdomar av valresultatet i Finland för Sverige

SDP:s partiordförande Antti Lindtman talar efter valsegern den 13 april 2025. I bakgrunden den socialdemokratiska röstmagneten i kommunalvalet i Helsingfors Eveliina Heinäluoma.

Sett från rikssvensk horisont blev resultatet av kommunal- och välfärdsområdesvalet i Finland en i grunden mycket stark missnöjemarkering mot Petteri Orpos borgerliga regering. Och snytingen är särskilt stor för högerpopulistiska Sannfinländarna och partiledare Riikka Purra, finansminister i regeringen Orpo och som nu fick nästan halverat väljarstöd.

 

Read More

Ledare: SDP:s historiska seger och Sannfinländarnas brakförlust sänder en signal till regeringen

Stämningen var på topp när SDP med Antti Lindtman i spetsen firade den stora valsegern på valvakan i Helsingfors.

SDP segrade stort i både kommunal- och välfärdsområdesvalet som hölls för första gången samtidigt i Finland. Det resultatet tyder på ett starkt missnöje med regeringens politik och nedskärningarna som inte har lämnat så mycket handlingsutrymme för beslutsfattarna på lägre nivåer. Missnöjet drabbade dock inte alla regeringspartier på samma sätt utan det var framför allt Sannfinländarna som gick en bitter förlust till mötes.

 

Read More

Regeringen ska verkställa riksdagens beslut, men högern väljer istället en farlig väg

Riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP).

Orpos regering skadar demokratin om den inte vidtar åtgärder för att förbjuda omvändelseterapi. Att strunta i riksdagens vilja är ett hån mot parlamentarismen och strider mot hela idén med medborgarinitiativ.

 

Read More

Debatt: Utmaningarna med en åldrande befolkning i Finland och Österbotten

Peter Sjökvist är FSD:s andra vice ordförande.

I ett läge med en ökande äldre befolkning i hela Finland och så också i Österbotten är de riktningar och beslut man idag tar inom äldrevården för framtiden väldigt avgörande för välmåendet hos den befolkning som de närmaste åren uppnår en ålder på 75 år och äldre. Om man dessutom beaktar att antalet 80-85 åringar ökar flera tiotals procent under de närmaste 4-5 åren, så blir de riktgivande (och konkreta beslut och åtgärder) som vi tar ännu viktigare, också inom Österbottens välfärdsområde.

 

Read More